Det som gör en badrumsrenovering jobbig är sällan bygget. Det är att familjen ska leva under tiden.
Tekniken sköter någon annan. Uttorkningen tar den tid den tar. Men frågan om var man duschar i sju veckor, var tvättmaskinen ska stå och hur man får två barn till skolan på morgonen med ett halvt badrum är sådant ingen entreprenör löser åt en.
Här är renoveringen sedd från hallen snarare än från byggarbetsplatsen.
Veckan innan: det som ska bort
Ett badrum innehåller mer än man tror. Allt ska ut, och det som inte flyttas i tid flyttas av någon annan eller går sönder.
Töm skåp, hyllor och tvättmaskin. Plocka undan det som står på golvet. Och packa ned sådant du ska använda under tiden i en låda som får stå någon annanstans, för det du behöver varje dag ska inte ligga i en kartong längst in i ett förråd.
Tänk igenom var tvättmaskinen ska stå. I en villa finns ofta ett alternativ. I en lägenhet innebär det oftast tvättstuga eller ett uppehåll i tvättandet, och det senare fungerar sämre än man tror med barn i huset.
Bestäm också vad som ska sparas. Gamla kakelplattor som blir över kan vara värda att behålla om resten av badrummet inte byts, och en spegel eller ett skåp som ska återanvändas behöver skyddas.
Vecka ett: rivningen
Den mest dramatiska delen och den kortaste.
Ljudet är det som överraskar. Bilning i betong hörs genom hela huset och i en lägenhet genom flera våningar. Grannarna bör veta om det i förväg, och i en bostadsrättsförening finns ofta bestämda tider när störande arbete får utföras.
Dammet är det andra. En dammvägg i dörröppningen och skydd på golvet i hall och trapphus hör till en normal etablering, och det är rimligt att det står i offerten snarare än förutsätts.
Bearbetning av betong, tegel och puts frigör dessutom kvartshaltigt damm, som är en hälsorisk vid inandning. Att arbetet utförs med utsug och rätt utrustning är därför inte en servicefråga utan en arbetsmiljöfråga.
Det är också nu det visar sig vad som fanns bakom kaklet. I hus byggda före mitten av åttiotalet finns asbest i material ingen längre tänker på, exempelvis kakelfix, mattlim och rörisolering. Provtagning i förväg kostar lite och tar bort risken att arbetet stoppas mitt i.
Vecka två till tre: det som avgör resultatet
Nu byggs det som ingen någonsin ser.
Avloppet och vattenledningarna dras om. Fallet mot golvbrunnen byggs upp. Golvvärme läggs om sådan ska finnas. Elen dras fram till uttag, belysning och handdukstork, och installationen ska utföras av ett företag som är registrerat för elinstallationsarbete.
Ventilationen hör till samma skede. Ett tätare badrum utan fungerande frånluft är ett fuktproblem i vardande, och det är en av få saker som är enkla att åtgärda nu och besvärliga senare.
Det som händer under de här veckorna syns inte på något foto och utgör ändå merparten av vad man betalar för.
Vecka tre till fyra: väntan
Den del av projektet som ingen berättar om i förväg och som prövar tålamodet mest.
Betong och avjämningsmassa ska torka innan tätskiktet läggs på. Uttorkningen är beroende av tjocklek, temperatur och luftfuktighet, och den går inte att förhandla bort.
Under de dagarna händer ingenting i rummet och ingen är där. Det är då folk ringer och undrar om de blivit bortglömda.
Ett bra upplägg är att entreprenören anger i förväg exakt vilka dagar som är torkdagar. Väntan är betydligt lättare att hantera när man vet att den är planerad och inte ett tecken på att något gått fel.
Det är också den post som pressas hårdast när ett projekt är sent, och det är den enda i hela kedjan som inte bör pressas. En beläggning som läggs på för fuktigt underlag släpper, och det visar sig först efter flera år.
Vecka fem: tätskiktet
Den enskilt viktigaste dagen i hela renoveringen.
Tätskiktet är det som gör badrummet till ett badrum. Kaklet är ytskikt och skydd, medan tätheten sitter i skiktet under.
Arbetet ska utföras enligt gällande branschregler och det ska dokumenteras i ett kvalitetsdokument som anger vilket system som använts, hur det utförts och av vem.
Den handlingen ska du få, och den ska sparas så länge du äger bostaden. Vid en vattenskada är det den som visar att badrummet byggts fackmässigt, och vid en försäljning är det den som tar bort köparens frågetecken.
Ett badrum utan kvalitetsdokument är i praktiken odokumenterat oavsett hur välbyggt det är.
Vecka sex till sju: ytskikten
Nu går det fort och det börjar se ut som ett badrum igen.
Kakel och klinker sätts, fogas och silikonfogas. Porslin, blandare, dusch och inredning monteras.
Två saker är värda att veta. Plattstorleken påverkar arbetstiden mer än priset på plattan. Små format tar väsentligt fler timmar per kvadratmeter än stora, och det är en av förklaringarna till att två offerter på samma badrum kan skilja sig kraftigt.
Och silikonfogar är en förbrukningsdetalj. De behöver bytas med några års mellanrum, och det är ett normalt underhåll snarare än ett fel.
Vecka åtta: besiktningen och det sista
Innan slutbetalning bör tre handlingar finnas på bordet.
Kvalitetsdokumentet för tätskiktet.
Kontrolldokumentationen för elarbetet.
Och en specificerad faktura som anger vad som utförts, av vilket företag och med organisationsnummer.
För större arbeten är en oberoende besiktning motiverad. För ett enskilt badrum är motsvarigheten att gå igenom rummet tillsammans med entreprenören och notera det som ska åtgärdas, med en tidpunkt.
Det som brukar återstå är små saker. En fog som behöver kompletteras, en list som sitter snett, en luckhängning som behöver justeras.
Vad det kostar i annat än pengar
Räknat i praktisk belastning ser en normal renovering ut ungefär så här.
Ingen dusch hemma under i stort sett hela perioden. Ingen toalett om bostaden bara har en, vilket i lägenheter innebär att en tillfällig lösning behöver ordnas. Hantverkare i bostaden under arbetsdagar, vilket kräver nyckelhantering. Och ljud och damm under de första och sista veckorna.
Det som gör perioden uthärdlig är information. Vilka dagar som är stökiga, vilka som är tysta och när vattnet stängs av.
Entreprenörer som arbetar med renovering av badrum i Göteborg lämnar normalt en tidplan per moment snarare än ett start- och slutdatum. Det är en liten sak att begära och den förändrar hela upplevelsen, eftersom man då vet vad som händer i stället för att gissa.
Det som avgör om man blir nöjd
Efter att ha hört hur folk beskriver sina renoveringar i efterhand är det tydligt att det sällan är resultatet som avgör.
Det folk minns är hur det var att bo genom det. Om trapphuset städades. Om någon sa till innan de kom klockan sju. Om de fick veta när vattnet skulle stängas av.
Ett tekniskt perfekt badrum efter en kaotisk process ger en missnöjd beställare. Ett bra badrum efter en förutsägbar process ger någon som rekommenderar entreprenören vidare i flera år.
Det är också därför det första samtalet är viktigare än man tror. Det är där man avgör om projektet ska bli något båda vet vad som händer i, eller något man får information om i efterhand.