De flesta som beställer en badrumsrenovering får en tidplan på papper och undrar sedan i tre veckor varför ingenting verkar hända. Förklaringen är att merparten av arbetet inte syns, och att en betydande del av kalendertiden inte är arbete utan väntan på att material ska torka. Nedan följer projektet i den ordning det faktiskt inträffar.
Före startdagen: det som avgör om projektet blir dyrt
Innan någon river något ska tre saker vara utredda. Den första är vad huset egentligen har för konstruktion. Ett badrum på träbjälklag i en fastighet från trettiotalet ställer helt andra krav på uppbyggnad och tätskiktssystem än ett betongbjälklag från sjuttiotalet, och skillnaden påverkar både metod och omfattning.
Den andra är golvbrunnen. Äldre brunnar går ofta inte att ansluta till moderna tätskikt på ett sätt som uppfyller branschreglerna, eftersom klämringar och anslutningsdetaljer inte är avsedda för varandra. Behöver brunnen bytas berör arbetet bjälklaget och i flerbostadshus även taket hos grannen under, vilket är en helt annan omfattning än ett ytbyte. Att veta detta i förväg är skillnaden mellan en tidplan som håller och ett tillägg i vecka två.
Den tredje är tillståndsfrågan. Ett badrumsbyte kräver normalt inte bygglov, men en anmälan till byggnadsnämnden kan krävas om ingreppet påverkar bärande konstruktion, ventilation eller vatten och avlopp på ett väsentligt sätt. I en bostadsrätt tillkommer styrelsens tillstånd, som i praktiken alltid behövs vid ingrepp i våtrum, och som ofta villkoras med krav på behörigt utförande och dokumentation. Att söka i efterhand är möjligt men sällan billigt.
Dag ett till tre: rivning och det som visar sig
Rivningen är den snabbaste delen och den som ger mest information. Först nu går det att se fuktskadornas verkliga utbredning, hur underlaget är uppbyggt och om tidigare arbeten är utförda på ett sätt som håller.
Rivningen ska inte gå längre än till bärande underlag, men den ska gå hela vägen dit. Ett tätskikt som appliceras ovanpå ett gammalt kvarlämnat skikt eller på en yta med kvarvarande fukt är ett tätskikt som räknas bort vid en framtida skadereglering. Kakel från byggnader uppförda före mitten av åttiotalet kan dessutom innehålla asbest i fästmassa och fog, vilket kräver provtagning och sanering av behörig utförare med de arbetsmiljörutiner som följer av det.
Vecka ett: installationer i väggarna
Nu dras rör och el, medan ytorna fortfarande är öppna. Ordningen är inte utbytbar. Rörarbetet styr placeringen av tappvattenanslutningar och därmed hela väggens uppbyggnad, och elen ska vara framdragen innan skivorna sitter uppe. Tappvattenledningar i våtrum utförs så att ett läckage upptäcks och kan ledas ut synligt snarare än att gå oupptäckt i konstruktionen.
Elarbetet i ett badrum lyder under strängare regler än i övriga bostaden, med krav som styr vilken typ av utrustning som får placeras var i förhållande till dusch och badkar. Företaget som utför arbetet ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, och du ska få dokumentation över vad som utförts. Vill du ha golvvärme är detta enda tillfället att bestämma det, eftersom en installation i efterhand innebär att golvet och tätskiktet öppnas igen.
Ventilationen hanteras i samma skede. Ett badrum som inte får bort fukten kommer att få problem oavsett hur väl tätskiktet är utfört, och i flerbostadshus ingår frånluftsdonet i fastighetens system och får inte ändras hur som helst.
Vecka två: uppbyggnad, fall och det första väntandet
Väggskivor och golvavjämning på plats. Golvet ska ges fall mot brunnen, tillräckligt för att vattnet ska rinna men inte så kraftigt att golvbrunnens anslutning hamnar utanför de toleranser som gäller.
Här börjar torktiderna. Spackel, avjämningsmassa och primer har uttorkningstider som anges av tillverkaren och som varierar med skikttjocklek, temperatur och luftfuktighet. Tiderna kan inte förkortas genom att någon arbetar snabbare, och det är i detta skede som beställare brukar uppfatta att projektet står still. Det gör det inte. Att applicera tätskikt på ett underlag som inte nått rätt fukttillstånd är ett av de vanligaste allvarliga felen i svenska våtrum, och konsekvensen visar sig först flera år senare.
Vecka två till tre: tätskiktet, projektets enda oåterkalleliga moment
Tätskiktet är det som gör rummet till ett våtrum. Det appliceras i flera skikt enligt ett sammanhållet system, med särskild behandling av alla genomföringar, hörn, skarvar och anslutningen mot golvbrunnen. Det avgörande ordet är system: tätskiktsmassa, remsor, manschetter, primer och fästmassa ska komma från en och samma godkända kombination, eftersom det är kombinationen som är provad och inte de enskilda produkterna.
Branschreglerna för våtrum, i keramikens fall Byggkeramikrådets regelverk och för plastmatta motsvarande regelverk från GVK, styr både utförandet och dokumentationen. Utförandet ska ske av behörigt företag och det ska finnas ett kvalitetsdokument när arbetet är klart. Det dokumentet är vad ett försäkringsbolag efterfrågar vid en vattenskada, och det är i praktiken hela skillnaden mellan en reglerad skada och en avslagen. Den som ska bygg om badrum med den utgångspunkten bör därför fråga om behörighet och kvalitetsdokument redan vid offertskedet, inte vid slutbesiktningen.
Tätskiktet har också egna torktider mellan skikten. Detta är projektets andra väntperiod och den som absolut inte får kortas.
Vecka tre till fyra: kakel, klinker och fog
Först nu börjar det synliga arbetet. Plattsättningen sker med fästmassa som hör till tätskiktssystemet, och fogningen görs efter att fästmassan härdat. Rörelsefogar placeras i hörn och anslutningar där materialen arbetar mot varandra, och de utförs mjuka just för att sprickor annars uppstår i den styva fogen.
Plattvalet påverkar tidsåtgången mer än de flesta räknar med. Storformat kräver planare underlag, mosaik kräver fler arbetstimmar per kvadratmeter, och mönstersättning innebär spill och kapning. Det är en av de vanligaste orsakerna till att två offerter på samma rum landar långt ifrån varandra.
Sista veckan: montering, injustering och de sista fogarna
Nu monteras porslin, blandare, duschlösning och inredning. Silikonfogar dras vid anslutningar mot golv, badkar och tvättställ, och de ska betraktas som en förbrukningsvara som du behöver se över med några års intervall snarare än som en del av tätskiktet.
Innan rummet lämnas över ska funktionen provas. Vatten på och kontroll av läckage, kontroll av att golvet leder vattnet till brunnen, funktionsprov av el och kontroll av att ventilationen tar bort fukten. Detta är en del av entreprenaden, inte något du ska upptäcka behovet av själv.
Överlämningen: fyra handlingar du ska ha kvar
Du ska sitta med kvalitetsdokument för våtrummet, dokumentation över elarbetet, uppgift om vilka material och system som använts, samt en tydlig bild av vad garantier och ansvarstider omfattar. För arbete på befintlig bostad gäller konsumenttjänstlagen, som ger dig ett längre skydd än en avtalad garanti och som inte kan avtalas bort till din nackdel. Är beställaren en bostadsrättsförening eller ett företag gäller i stället standardavtalen för entreprenader, med andra regler för besiktning och ansvarstid.
Behåll handlingarna där de går att hitta om fem år. En vattenskada regleras utifrån vad som går att visa, inte utifrån vad någon minns.
Varför omfattningen skiljer sig mellan projekt
Samma kvadratmeteryta kan vara två helt olika entreprenader. Ett rum där brunnen kan sitta kvar, bjälklaget är torrt och stammen är nyligen renoverad är ett rakt arbete. Ett rum där brunnen ska bytas, fukten gått in i bjälklaget och stammarna är på väg att bytas inom några år är ett annat projekt, och i det senare fallet är den viktigaste frågan ofta om arbetet ska samordnas med föreningens planerade stambyte i stället för att utföras nu.
Det är också anledningen till att ett besök på plats säger mer än ett formulär. Den som handlar upp entreprenad med NKB eller någon annan utförare bör begära att förutsättningarna för just detta rum skrivs ut i offerten, inklusive vad som händer om något annat visar sig vid rivningen. Ett tydligt formulerat sådant avsnitt är en bättre indikation på seriositet än totalsumman.
Det som gör tidplanen längre än man tror
Sammantaget är ett badrum sällan begränsat av antalet arbetstimmar. Det begränsas av torktider, av att momenten måste följa på varandra i en bestämd ordning, och av att varje avsteg från den ordningen flyttar risken framåt i tiden i stället för att ta bort den. Ett rum som blir färdigt påfallande snabbt är därför sällan effektivt utfört, utan har oftast fått ett moment förkortat, och det momentet är nästan alltid ett av dem som ingen ser.
Regelverken bakom det ovanstående är Boverkets byggregler i de delar som rör fukt och våtrum, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum och GVK:s branschregler för tätskikt med plastmatta, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och kraven på registrerade elinstallationsföretag, konsumenttjänstlagen för arbete åt privatperson samt standardavtalen ABT och AB för entreprenader åt föreningar och företag. Regelverken revideras, och materialens torktider och systemgodkännanden gäller per tillverkare, så uppgifterna ska hämtas aktuella i det enskilda projektet.