Frågan om hur man hittar en seriös elektriker besvaras nästan alltid med känsla. Bemötande, ordning i bilen, att offerten kom när den var utlovad. Allt detta säger något, men inget av det går att visa upp för en försäkringsgivare eller en tillsynsmyndighet två år senare.
För den som förvaltar en fastighet finns en mer användbar metod. Seriositet i elbranschen lämnar spår i form av dokument, och de dokumenten går att efterfråga i förväg. Nedan följer sju av dem, i den ordning de blir aktuella. Den beställare som samlar in samtliga har gjort betydligt mer för sitt skydd än den som förlitat sig på ett gott intryck.
1. Registreringen hos tillsynsmyndigheten
Elinstallationsarbete får bara utföras av företag som är registrerade för det hos Elsäkerhetsverket, och registreringen gäller för bestämda verksamhetstyper. Ett företag kan vara registrerat för lågspänningsanläggningar men inte för högspänning, eller för vissa typer av anläggningar och inte andra.
Registret är offentligt och sökbart, och kontrollen tar under en minut. Det är den enskilt enklaste åtgärd en beställare kan vidta, och också den som oftast hoppas över. Värt att notera är att registreringen gäller företaget, inte den enskilda montören som står i trapphuset.
2. Egenkontrollprogrammet
Varje registrerat företag ska ha ett egenkontrollprogram, alltså ett dokumenterat system för hur företaget säkerställer att arbetet blir korrekt utfört. Där framgår vem som är elinstallatör för regelarbete, hur ansvar fördelas, vilka rutiner som gäller för kontroll före ibruktagande och hur avvikelser hanteras.
Programmet behöver inte överlämnas till beställaren, men det ska finnas och kunna visas upp. Att fråga efter det är i sig informativt. Ett företag med ordning i sin verksamhet svarar utan tveksamhet.
3. Underlaget för det som ska utföras
Här uppstår de flesta tvisterna, och de handlar sällan om utförandet utan om omfattningen. Vad ingick egentligen.
En specificerad offert bör ange antal punkter, kabeltyper och areor, om håltagning och återställning ingår, hur befintlig anläggning hanteras, vem som svarar för anmälan till nätföretaget när sådan krävs och vad som gäller vid ändrade förutsättningar. Formuleringen enligt överenskommelse är inte en omfattning utan ett framtida meningsutbyte.
En viktig skillnad för fastighetsägare: när beställaren är en bostadsrättsförening, ett fastighetsbolag eller en hyresvärd är det inte konsumenttjänstlagen som gäller, utan avtalslagen och köprättsliga principer, i praktiken ofta med standardavtal som AB 04 eller ABT 06 som grund. Det innebär att det skydd som en privatperson har mer eller mindre automatiskt måste avtalas fram. Ju större projekt, desto viktigare blir det.
4. Dokumentationen från kontrollen före ibruktagande
Innan en anläggning tas i bruk ska den kontrolleras, och kontrollen ska dokumenteras. Det handlar om att skyddsledare är genomgående, att skyddsjordningen fungerar, att jordfelsbrytare löser ut som avsett, att isolationsresistansen är godtagbar och att märkning stämmer med verkligheten.
Det här är det dokument som betyder mest i efterhand. Vid en brand eller en personskada är frågan om arbetet utfördes fackmässigt, och protokollet från kontrollen är det som besvarar den. Saknas det finns i praktiken ingenting att visa.
Att begära in dokumentationen som villkor för slutbetalning är därför rimligt och tas normalt emot utan invändning av företag som är vana vid fastighetsuppdrag.
5. Relationshandlingar och märkning
I en fastighet lever elanläggningen i decennier och byter förvaltare, styrelser och entreprenörer flera gånger under sin livstid. Det som avgör vad nästa elektriker kan göra är hur väl den förra dokumenterade sitt arbete.
Uppdaterade gruppförteckningar i elcentraler, märkta kablar, ritningar som visar faktisk dragning och inte den ursprungligen tänkta. Detta framstår som en detalj vid beställningen och som avgörande vid nästa felsökning, när någon står och letar efter var en kabel går och alternativet är att bila upp ett golv.
En elanläggning i en fastighet utförs enligt de installationsregler som ges ut av SEK Svensk Elstandard, vilka utgör branschens gemensamma tolkning av vad fackmässigt utförande innebär. Att arbetet ska följa dessa är sällan en tvistefråga. Att det ska dokumenteras är det oftare.
6. Arbetsmiljöhandlingarna
När flera entreprenörer arbetar samtidigt på samma plats har fastighetsägaren ett samordningsansvar för arbetsmiljön på det gemensamma arbetsstället. Ansvaret kan överlåtas skriftligt till en av entreprenörerna, men det upphör inte av sig självt bara för att arbetet är utlagt. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn och den frågan brukar bli konkret först när något inträffat.
För arbete på eller nära spänningsförande delar tillkommer krav på arbetsmetod och på att den som utför arbetet har rätt kunskap för uppgiften. Ett företag som arbetar i fastigheter har rutiner för detta och kan beskriva dem. Att frågan ställs uppfattas inte som misstro utan som ett tecken på en beställare som vet vad projektet innebär.
7. Anläggningsinnehavarens egen dokumentation
Det sista dokumentet är fastighetsägarens eget, och det glöms nästan alltid.
Den som innehar en elanläggning ansvarar för att den är säker att använda, oavsett vem som en gång byggde den. Det innebär ett krav på fortlöpande kontroll i förhållande till anläggningens omfattning och de risker den medför. För en flerbostadsfastighet betyder det i praktiken återkommande genomgångar av centraler, allmänna utrymmen, belysning och utrustning i tvättstugor och garage.
Denna kontroll är inte samma sak som den kontroll en entreprenör gör efter avslutat arbete. Den förra är ett löpande ansvar för byggnadens ägare, den senare en punktinsats knuten till ett projekt. Att blanda samman dem är vanligt, och konsekvensen blir att ingen av dem sköts.
Varningssignaler som väger tyngre än pris
Ett ovanligt lågt pris är sällan det tydligaste tecknet på problem. Fyra andra signaler säger mer.
Företaget kan inte uppge vem som är elinstallatör för regelarbete. Ingen kontrolldokumentation erbjuds och frågan om den möts med förvåning. Offerten saknar specifikation men innehåller reservationer. Och slutligen, den vanligaste av dem alla: montören lovar muntligt något som inte står någonstans. I ett projekt som pågår i flera månader och där personal byts ut är muntliga överenskommelser inte värdelösa men i praktiken svåra att göra gällande.
Vad detta ger fastigheten
Poängen med sju dokument är inte byråkrati. Den är att en elanläggning i en fastighet överlever alla som var med när den byggdes.
Den styrelse som beställer ett arbete i år är sannolikt inte densamma som förvaltar konsekvenserna om tolv år. Det som förs över mellan generationerna är inte kunskap utan papper. En pärm med kontrollprotokoll, uppdaterade gruppförteckningar och tydliga avtal är därför det som gör nästa arbete billigare, snabbare och möjligt att utföra utan att någon först behöver kartlägga vad föregångaren gjorde.
Seriositet syns sällan i bemötandet. Den syns i vad som finns kvar i pärmen efter att bilen kört därifrån. Läs mer om fastighetsförvaltning på nätet!
Källor
Elsäkerhetsverket, register över elinstallationsföretag, krav på egenkontrollprogram samt anläggningsinnehavarens ansvar för fortlöpande kontroll.
SEK Svensk Elstandard, installationsregler för elanläggningar i byggnader.
Arbetsmiljöverket, samordningsansvar på gemensamt arbetsställe samt regler för arbete där det finns elektrisk fara.
De2 elektriktriska är en engagerad leverantör av elinstallationer.