Klimatförändringarna är inte längre en fråga som enbart diskuteras inom miljöpolitik och forskning. För företag påverkar utvecklingen allt från energikostnader och leveranskedjor till investeringar, kundkrav och långsiktig riskhantering. Klimatfrågan har helt enkelt flyttat in i affärsplanen.
Samtidigt är företagens roll dubbel. Näringslivet bidrar till utsläpp genom produktion, transporter och energianvändning, men företag utvecklar också tekniken, tjänsterna och arbetssätten som kan minska klimatpåverkan. För många verksamheter blir utmaningen därför att kombinera konkurrenskraft med en omställning som faktiskt ger mätbara resultat.
Klimatförändringarna skapar nya risker för företag
Klimatrisker kan vara både direkta och indirekta. Extremväder kan skada fastigheter, störa transporter eller påverka tillgången på råvaror. Förändrade energipriser, nya regler och ändrade konsumtionsmönster kan samtidigt påverka verksamheten utan att företaget självt drabbas av en översvämning, värmebölja eller storm.
Ett företag som är beroende av en internationell leveranskedja kan exempelvis påverkas av en händelse långt från den egna verksamheten. Om en viktig producent får problem kan konsekvenserna spridas genom flera led.
Klimatarbete blir därför också en fråga om motståndskraft. Företag behöver förstå vilka delar av verksamheten som är känsliga och vilka alternativ som finns om förutsättningarna förändras.
Företagens utsläpp finns på flera nivåer
När ett företag kartlägger sin klimatpåverkan är det lätt att börja med det synliga: kontorets elförbrukning, företagets bilar eller bränslet som används i produktionen. Men en stor del av klimatpåverkan kan finnas någon annanstans i värdekedjan.
Inköpta material behöver produceras och transporteras. Produkter kan använda energi under hela sin livslängd och till slut behöva återvinnas eller tas om hand. Tjänsteföretag kan i sin tur ha betydande klimatpåverkan genom exempelvis resor, IT-infrastruktur och inköp.
Det innebär att en trovärdig klimatstrategi behöver börja med att identifiera var de betydande utsläppen faktiskt finns. Annars finns risken att mycket energi läggs på små synliga åtgärder medan de stora utsläppskällorna lämnas orörda.
Det som mäts blir lättare att förändra
För att kunna minska klimatpåverkan behövs ett utgångsläge. Företaget behöver veta hur verksamheten ser ut i dag innan det går att avgöra om en förändring verkligen har gett resultat.
Det kan innebära att kartlägga energianvändning, transporter, tjänsteresor, materialflöden, avfall eller utsläpp i leverantörsledet. Vilka områden som är viktigast varierar kraftigt mellan branscher.
”Ett klimatmål blir användbart först när företaget vet vad som ska förändras, hur förändringen ska mätas och vem som ansvarar för att den faktiskt genomförs.”
Ett mindre företag behöver inte nödvändigtvis bygga ett komplicerat system från första dagen. Det viktiga är att börja med relevanta områden och skapa en metod som gör utvecklingen möjlig att följa över tid.
Energianvändningen är en naturlig startpunkt
För många verksamheter är energi ett konkret område att undersöka. Uppvärmning, ventilation, belysning, maskiner, kyla och IT-utrustning kan tillsammans stå för en betydande förbrukning.
Det första steget behöver inte vara att köpa ny teknik. Genom att kartlägga när och var energin används går det ibland att upptäcka utrustning som är igång i onödan, felaktiga inställningar eller processer som kan planeras bättre.
När större investeringar blir aktuella kan energieffektiv utrustning, styrsystem och egen energiproduktion vara delar av en långsiktig strategi. Den ekonomiska kalkylen bör då väga in både investering, driftkostnad, teknisk livslängd och verksamhetens faktiska behov.
Transporter är en central fråga för många verksamheter
Varor, personal och material behöver förflyttas. För företag inom handel, bygg, service, industri och logistik kan transporterna därför vara en viktig del av klimatpåverkan.
Omställningen kan ske på flera sätt. Rutter kan planeras bättre, transporter samordnas och onödiga körningar minskas. I vissa verksamheter kan elektrifiering vara ett alternativ, medan andra behöver arbeta med effektivare logistik eller förändrade transportupplägg.
Även tjänsteresor kan granskas. Digitala möten har visat att vissa resor kan ersättas helt, medan personliga möten fortfarande fyller en viktig funktion i andra situationer. Målet behöver inte vara att avskaffa resandet, utan att använda resurser där de skapar mest värde.
Leverantörerna blir en del av klimatarbetet
Ett företag kan effektivisera den egna verksamheten kraftigt och ändå ha en stor indirekt klimatpåverkan genom sina inköp. Därför får leverantörskedjan allt större betydelse.
Vid upphandling kan klimat och resursanvändning vägas in tillsammans med pris, kvalitet och leveranssäkerhet. Företaget kan efterfråga information om material, tillverkning, transporter och energianvändning för att få en bättre bild av alternativen.
Det betyder inte att det billigaste alternativet alltid är sämst eller att en lokal leverantör automatiskt har lägst klimatpåverkan. Bedömningen behöver göras utifrån den faktiska produkten och värdekedjan.
Cirkulära affärsmodeller förändrar synen på produkter
Den traditionella modellen där råvaror tas ut, produkter tillverkas, används och sedan kastas utmanas av mer cirkulära arbetssätt. Tanken är att produkter och material ska kunna användas längre och behålla sitt värde genom exempelvis reparation, återbruk och återvinning.
För företag kan detta även skapa nya affärsmöjligheter. Produkter kan designas för att vara enklare att reparera. Reservdelar och service kan bli en större del av erbjudandet. Utrustning kan hyras eller säljas vidare efter renovering.
Hållbarhetsarbetet behöver alltså inte enbart innebära att göra samma sak med mindre utsläpp. I vissa fall kan det förändra själva affärsmodellen.
Kunder ställer högre krav på information
Företag möter i dag kunder som vill veta mer om hur produkter tillverkas och vilken påverkan verksamheten har. För företag som säljer till andra företag kan kraven vara särskilt konkreta eftersom kunden själv kan behöva kartlägga sin värdekedja.
Det skapar ett värde i att kunna presentera tydliga och verifierbara uppgifter. Generella formuleringar om att vara ”grön”, ”klimatsmart” eller ”miljövänlig” säger väldigt lite om de inte kan förklaras närmare.
Trovärdig kommunikation behöver därför utgå från vad företaget faktiskt gör och vilka resultat som kan beläggas.
Greenwashing kan skada förtroendet
När hållbarhet blir ett konkurrensmedel uppstår också en frestelse att beskriva verksamheten som mer hållbar än den egentligen är. Det brukar beskrivas som greenwashing.
Problemet behöver inte alltid vara ett direkt falskt påstående. Ett företag kan exempelvis lyfta fram en mycket liten miljöförbättring på ett sätt som får den att framstå som representativ för hela verksamheten.
Ett bättre förhållningssätt är att vara specifik. Beskriv vilken åtgärd som har genomförts, vilken del av verksamheten den gäller och hur resultatet har beräknats. Det är också fullt möjligt att vara tydlig med sådant som ännu inte är löst.
Små företag har andra förutsättningar än stora koncerner
Klimatarbete förknippas ibland med stora hållbarhetsavdelningar, omfattande rapporter och komplicerade beräkningar. Men mindre företag kan arbeta betydligt mer praktiskt.
Ett mindre företag kan börja med några områden där verksamheten har störst påverkan eller där förändringar är realistiska. Det kan handla om energi, inköp, transporter, avfall eller livslängden på den utrustning företaget använder.
Fördelen med en mindre organisation är ibland kortare beslutsvägar. En förändring behöver inte passera flera administrativa nivåer innan den kan testas.
Klimatanpassning är lika viktig som utsläppsminskningar
Företag behöver inte bara arbeta med hur verksamheten påverkar klimatet. De behöver också förbereda sig på ett klimat som redan förändras.
Fastighetsägare kan behöva bedöma risker från värme och kraftig nederbörd. Företag som är beroende av vatten kan behöva analysera framtida tillgång. Verksamheter med temperaturkänsliga produkter kan behöva säkrare kylning och logistik.
Klimatanpassning är därmed en del av vanlig riskhantering. Vilka åtgärder som är relevanta beror på bransch, geografi och verksamhetens beroenden.
Klimatomställningen kan också skapa nya marknader
Förändrade behov innebär inte enbart kostnader. När företag och hushåll söker sätt att minska energianvändning, elektrifiera transporter, återanvända material och effektivisera produktion uppstår efterfrågan på nya produkter och tjänster.
Det skapar möjligheter för företag inom allt från energiteknik och mjukvara till reparation, byggande, materialutveckling och rådgivning. Även etablerade företag kan hitta nya erbjudanden genom att se över hur deras befintliga kompetens kan användas i omställningen.
Långsiktighet är den gemensamma nämnaren
Klimatkrisen är en ovanligt stor utmaning eftersom den sträcker sig över branscher, länder och långa tidsperioder. Företag fattar samtidigt beslut om investeringar, fastigheter, produkter och infrastruktur som kan påverka verksamheten under många år.
Därför blir klimatfrågan allt svårare att behandla som ett separat hållbarhetsprojekt vid sidan av den ordinarie verksamheten. Energi påverkar kostnader. Klimatrisker påverkar försäkringar och leveranssäkerhet. Materialval påverkar produkter och inköp. Nya kundkrav påverkar försäljningen.
För företag handlar omställningen i slutändan om att förstå dessa samband och fatta bättre beslut med längre perspektiv. De verksamheter som lyckas integrera klimat, resurser och riskhantering i den vanliga affärsplaneringen får också bättre förutsättningar att anpassa sig när marknaden och omvärlden förändras.